Passion

Att läsa är kanske inte det viktigaste i livet men omöjligt att vara utan. Det har blivit många böcker (men inte har jag blivit klokare för det!, kanske lite ändå) under mina levnadsår och jag hoppas innerligt att jag har fler goda stunder i böckers sällskap framför mig. Och jag märker att böcker/litteraturen blir alltmer viktiga i mitt liv nu när åren rasar iväg allt snabbare.

Läser det mesta. Litteratur för mig är en interaktion mellan känslor, tankar, samhälle och människor. Nya världar öppnar sig och jag vill nyfiket stega in, likt en objuden gäst, genom låsta dörrar och ta del av det skrivna ordet. Hänga kvar. Vad vill boken/författaren tala om för mig? Tillför de något till mina tidigare erfarenheter och upplevelser. Eftertanke.

Hyllorna hemma överfyllda. Många av dem ännu olästa. Känns ångestladdat. Flera av dem stirrar på mig allt ivrigare men teatraliskt vänder jag bara ryggen till, läser mellan hyllorna, och låtsas inbunden ignorera deras tillvaro, som om det regnar.  Och visst, en och annan smusslas in genom dörren trots att det icke finns plats för dem. Det sticker jag inte under stolen med.

Idag bockade jag av ännu en som står på min inköps- och önskelista. Ser framemot att läsa den, den står i tur, helt klart, och jag är oerhört intresserad av vad den skall säga till mig. Jag känner mig aningen trängd men samtidigt nyfiken. Är det något jag inte vet om tango? Passion. Jag?