14 april 2014

Böcker och tillgänglighet


 
Bjussar på några foton i samband med mitt besök på Existientiell filmfestival14 (10:e och 11:e dennes) i Falun vilket jag har anledning att återvända till längre fram eller egentligen så fort som möjligt. Ni ser två bilder som jag knäppte i all hast från Högskolan Dalarna. Intressant att ta del av denna maffiga byggnad. Ångrar inte att jag tog en snabb marschsprång dit för att kolla på skapelsen.
 

 
 
Bild nummer 2 är från interiören av själva bibilioteksavdelningen men det har ni säkerligen fattat redan. Va' vet jag. Snackade med en Falubo angående bibblan som invigs i mitten av maj månad. Han berättade för mig att "bokhangaren" på intet sätt är funktionsdugligt, framför allt inte handikappsvänligt på långa vägar vilket innebär att, "sista ordet inte är sagt vad gäller detta." Ja, "har man överhuvudtaget bearbetat tillgänglighetsfrågorna", avslutade han vårt intressanta samtal.
 
Själv reflekterade jag inte över dessa frågor den korta stund jag var där. Jag blev bara yttererst imponerade över bygget. Och vad brukar man säga? Någontin i stilen med att ett hus utan böcker är som ett rum utan fönster. Följetongen lär gå vidare. Skall hålla mig underrättad!
 
 
I tågvagnen ner till Stockholm avlyssnade jag en kort ordväxling på dalmål som utspelade sig mellan dotter och mamma:
 
- "Mamma, vad betyder nothing?"
- "Ingenting, lilla älskling!"

13 april 2014

Grishuvuden

Kvällen blev inte sen men den nya dagen tidig. Måtte det inte bli för sent att vakna upp, med nya ögon. Risken finns att man missar en ny kväll. Och en ny dag. Av den anledningen är det givetvis på sin plats att skrida till verket med vidöppna ögon. Så att man inte missar något!

Läser dagens Wolodarski-krönika och våndas i hemmets lugna skyddade verkstad. Krönikören frågar sig, "vad skall omvärlden göra när ett land övergår i ett inferno?" Och fortsätter: "Syrien är nära att försvinna från den internationella radarn, som om krisen var jämförbar med ett malaysiskt flygplan."

Ja. Av Syriens 22 miljoner har nästan sju miljoner förlorat sina hem och blivit internflyktingar. Till på köpet har nära tre miljoner flytt över gränsen, till Libanon eller Jordanien. Och dödssiffran fortsätter bara att öka medan världen otäckt stillatigande ser på.


Och på hemmaplan, här i vår lilla vrå, är de igång igen. Allt är sig likt. Dessa små vidriga svin som gör precis som faller dem in. I fotbollens och hockeyns fördömda namn. Hotar och förgör trots den  tragiska dödsmisshandeln i Helsingborg i färskt minne. Av historien har vi lärt oss att vi ingenting lärt, sa en kändis för länge sedan. Ja. Skammens ansikte visar sig ånyo. Och det är inte sista gången. Tyvärr. O, du arme.

9 april 2014

Sunesson


En liten anekdot bara ur det verkliga livet så här i ett aprilväder som för närvarade lämnar mycket i övrigt att önska. Man kan säga att det här som nu följer är ett urklipp ur en vardagsserie som jag inte kan låta bli att berätta om.

För drygt en månad sedan, innan mitt besök hos optikern, smet jag in på ett kebabställe på Hornsgatan för att där inta lunch. Bäst som jag satt där och glufsade i mig fick jag syn på en för mig en bekant fotbollsspelare. Till en början kunde jag inte riktigt placera honom men efter avslutad måltid och febril hjärnverksamhet gick jag helt sonika fram till personen för att stilla min nyfikenhet och frågade:

-"Ursäkta, men vissst är det Thomas Sunesson?"




Och mycket riktigt. Jag hade rätt. Fick mig sålunda en lite pratstund med det fd fotbollsproffset. Sunesson, med 12 landskamper (6), berättade för mig att en allvarlig knäskada 1992 satte stop för fortsatta fotbollsbravader på gröna ängar.Han blev eld och lågor när jag berättade att jag är uppvuxen i fotbollens u-land Finland. Med inlevelse tuggade han om sin tid i Malmö FF där han var lagkamrat med bl a den finländske stormålvakten Pertti Alaja!

Senare, vid middagsbordet hemmavid, fälldes kommentaren:

-"Ruskigt att du skall känna igen alla. Pinsamt".

Det om detta. Simma lugnt.

7 april 2014

Blomstertid


Kaffekvarnar maler långsamt. Svettande hjässor parkerar i ångestfyllda organiserade mingelmassor. Glasklara tokigheter avhandlas skyndsamt i skärselden. Så mycket frihet under ansvar och så mycket av livet i inrutat mönster. Det regnar. Jämmer och elände.

Våren är i antågande. Den lurar, vild och befriande, runt hörnet. Och snart – i en handvändning - är sommarn här. Och mitt i all sump randas en ny dag, av solens skarpa strålar. Och plötsligt går du där i sanden, på stranden, längs det spegelblanka vattnet. Denna dag kommer aldrig åter men denna dag tittar obevekligt framåt. Blomstertid.

Kvaldramatik

Missa inte kvällens kvalseriedramatik till SHL. Örebro är redan klara men vem gör närkingarna sällskap upp i hockeyns finrum? Det är frågan. Och det kommer bli tätt ända in i kaklet.

Mycket talar för att Ängelholms stolthet Rögle kvitterar ut den andra biljetten till SHL 2014/2015. Då krävs det hemmavinst för Rögle mot AIK. Och jag tror att Rögle fixar grejen. Det skulle i sin tur innebär att huvudstaden inför nästa säsong står utan lag i högstaligan!

Hur som helst, det lär det bli liv i luckan ikväll. Både Lindab Arena (Rögle-AIK) och Hovet (Djurgården-Västerås) är smockfulla, utsålda, lapp på luckan. Kvalseriedramatik på högsta nivå. Sport när den är somm bäst. Och så har de styrande inom SHL beslutat sig för att lägga ner kvalserien. Why?

3 april 2014

Domedagen gryr


Häromdagen föll jag återigen för frestelsen att ta mig an ett av Paasilinnas verk. Valet föll på Domedagen gryr. Ja, de går i samma stil alla hans alster. Det vet ni vid det här laget. Så även denna.

Halsbrytande inledning. Snålblåsten viner. Den förmögna Lena Lundmark kraschlandar med luftballong på isen till Enare träsk i den finska ödesmarken. Till undsättning kommer den ambulerande skogshuggaren Hermanni Heiskari som vid tillfället för kraschlandningen befinner sig ute på isen stirrandes ner i det runda, nästan en meter djupa pimpelhålet.

Som tack för sin livräddande bragdinsats belönas Hermanni med att få leva lyxliv under ett helt år. Med andra ord, en cirkus utan dess like dras igång och Lenas farbror Ragnar utses till Hemannis mentor. Skogshuggare Hermanni skall bli en ny belevad människa är det tänkt. Irrfärder runt i Europa avlöser varann.

Och Lena förälskar sig i Hermanni. Dessutom, i sammanhanget figurerar även en viss Seppo Sorjonen.

29 mars 2014

Taggar

Joggingturen nu på morgonen fungerade mycket sämre än jag förväntat mig. Ingen bra känsla men det kan bara bli bättre, tröstar jag mig så här i efterhand. Under flåsandet, med mycket vilja och pannben, på tung repig asfalt fann jag mig plötsligt förvandlad till en igelkott. Lite i Kafkas anda om man så vill.

När jag lyfte mitt huvud kunde jag se taggarna spreta ut från ryggen. Mina smala ben vill inte riktigt bära mig. Ja, mina ben beklagligt spinkiga i jämförelse med min annars rätt stora fyllighet, framför allt runt magen.

"Vad är det som har hänt med mig?" Jag höll mig upprätt under stor ansträngning och det var väl det enda positiva i denna utflykt. Dock, snubblande nära ett fall. Hade varit näst intill omöjligt att ta mig upp om jag ramlat på rygg.

Väl hemma. Tankarna rusade i mitt blodsprängda huvud. Kom på det att det enda som skiljer mig från igelkotten är att den bär sin föda på taggarna (förmodligen en myt det där!) och jag runt midjan.

 
Ny dag. Oskrivna blad. Fladdrar runt. Fångar dem. Det luktar pränt.