31 oktober 2014

Hallå


1900-talets sista stumfilm. Såg den härom natten. Aki Kaurismäki levererar sin vana trogen. Och musiken är ändlöst vacker. Och Kati Outinen är magnifik som vanligt. Från 1999. IMDB betygsätter med 7.0. Jag ger den 9.0. Punkt slut. Om ni inte har sett, se den!



Herkules und Bonbon klurar. Upphöjda slappsvansar. Konversationen dem emellan är avspänd. Så är det inte alltid men för det mesta är de fina kompisar. Burmese eller burmesar, där.

25 oktober 2014

Koforit goes food

Människan lever icke allenast av bröd. Nej, en och annan varmrätt slinker också ner. Utav bara farten. Rätten som snart presenteras har seglat upp som en av favoriterna och har följande namn: houngsglacerad fläskfilé med ugnsbakad potatis och grönsaker (4 portioner).

4 bitar fläskfilé á 100-150 g smör till stekning, skippa margarinet! 4 msk flytande honung, salt och peppar. 4 bakpotatisar (modell bauta), 1 msk smör, i rödlök i strimlor, 1 tsk vinäger, blandade grönsaker t ex morotsslantar, sockerärter, haricots verts, 4 msk matlagningsyoghurt.

Bryn filéerna i matfettet. Pensla dem med honung och krydda med salt och peppar. Sätt in i ugn 175 grader, ca 20 min, eller tills de är genomstekta.

Skiva bakpotatisarna tunt, använd osthyvel, fungerar bra men akta handlederna. Fördela dem, potatisarna alltså, på en smord plåt och baka dem i ugnen ca 15 min, här hos oss 50 min!, eller tills de är genomstekta och gyllenbruna.

Hetta uppe en kastrull och lägg matfettet och strimlad rödlök. Häll i vinäger och grönsaker. Börja med den grönsak som har längst tillagningstid, t ex morötterna. Tillsätt haricots verts och sockerärter när morötterna är nästan mjuka.

Fördela potatisskivorna på tallrikar och lägg på grönsaker och fläskfié.

Servera med matlagningsyoghurten.

Till denna anrättning, förslagsvis, något chilenskt i 150 kronors klassen. Smaklig måltid.

_ _
 
Fotboll. Resultaten gick inte min väg idag.  Först förlorade Leeds hemma 1-2 mot Wolverhampton. Och i La Liga vann hemmalaget Real Madrid med 3-1 i ett elektriskt EL Clásico. Noterbart är att Suarez spelade sin första match på fyra månader. Han assisterade Neymar vid ledningsmålet men vad hjälpte det. Barca är inte på bettet. Än.


_ _

Har skrivit upp denna i min svarta bok. Väntar i pipelinen.

21 oktober 2014

Allt är stilla

-"Vad är det? Är du arg?"

Jag svarar inte.

-"Du borde gå och lägga dig, kvällen är sen."

Jag sitter kvar orörlig framför datorn med ett tomt ark ironiskt stirrande på mig. Varje spår av ord har utplånats. Jag stirrar in i: INTET.

Allt är stilla. Avstannat.

 
Tänker på den där kyrkoherden, pastorn. Han som skall köpa ny bil, han vill väl ha en med lite prästanda.

20 oktober 2014

Det lyser

 
 
Jag går tillbaka för att se om någon släckt men, nej. Det lyser.

19 oktober 2014

Nattens finne

Tog tre matcher men nu är väntan över. Jori Lehterä, 26, kan andas ut. Den väldige finländaren, med det smarta spelsinnet, lyckades i segermatchen mot Ariozona Coyotes äntligen göra sitt första NHL-mål. Inget märkvärdig strut alls.  På pass av Steen bröt han in från vänsterkanten och hittade, med ett snärtigt skott, en glipa vid första stolpen, ett mål som betydde 5-1. Såg inte helt otagbart ut. Mv Smith stod och sov för ett ögonblick.



I segermatchen, 6-1 till slut, stod Lehterä , med fyra säsonger i KHL, dessutom för två målgivande passningar och var en av matchens förgrundsfigurer tillsammans med tremålsskytten Jaden Schwartz. Bra kväll för St. Louis med andra ord. Och säkerligen måste det kännas extra skönt för den gänglige finnen att måfabrikationen äntligen har kommit igång. Pressen har släppt. Nu lär det bli fler trevliga stunder för St. Louis, med  centern Lehterä som härförare. Nu har han ångan uppe.

Kuriosa i sammanhanget.  Lehterä är för övrigt den 116:e finnen som lyckats med att näta i NHL-historien. Bara det är ju värt en kopp kaffe med ett wienderbröd där till.

18 oktober 2014

Toppfilmer

Filmer. Det där med listor. 10-i-topp-lista. Lika svårt som alltid, att välja och vraka ur ett digert arkiv. Fick frågan härom dagen: Vilka filmer som skulle hamna på min/din tio-i-topp? På rak arm, när man får den hedervärda frågan kastad så där i ansiktet under en uppsluppen kafferast, utan betänketid, så är uppgiften övermäktig men med lite distans och tankearbete så kan den se ut enligt följande:
  1. Festen (1998) - Thomas Vinterberg (regi)
  2. Lida (1990) - Rob Reiner
  3. What ever happened to Baby Jane (1962) - Robert Aldrich
  4. In to the wild (2007) - Sean Penn
  5. Wild at heart (1990) - David Lynch
  6. Delicatessen (1991) - Marc Caro, Jean-Pierre Jeunet
  7. Amarcord (1973) - Frederico Fellini
  8. Svart katt, vit katt (1998) - Emir Kusturica
  9. Fula, skitiga och elaka (1976) - Ettore Scola
  10. Schindler's list (1993) - Steven Spielberg
Utanför listan hamnar sådana storfilmer som Spartacus (1960, Stanley Kubrick), Amelie från Montmartre (2001, Jean-Pierre Jeunet), Livet är ett mirakel (2004, Emir Kusturica), Mannen utan minne (2002, Aki Kaurismäki), Fåglarna (1963, Alfred Hitchcock), Lost in translation (2003, Sofia Coppola) och i princip allt av Polanski, Haneke och Allen. Och då har jag inte ens nämnt Okänd Soldat (1955, Edvin Laine) och Tyrannosaur (2011, Paddy Considine). Ja, ni ser. Svårt som bara den.

14 oktober 2014

Ingenting har hänt



Blicken löpte långsamt över skogsbrynet, men där fanns ingen. Ingenting rörde sig, ingen stod där. Inga ljud hördes över trakten. Det var ingen i vägen. Ingen iakttog mig. Inga träd växer till himlen, tänkte jag. Plockade fram penna och skrev i min svarta bok:

0-2. Fiasko.

Sedan traskade jag vidare, som om ingenting hade hänt.

13 oktober 2014

Feelgood



Film. Indisk familj, på flykt, flyttar till södra Frankrike, startar restaurang efter vissa problem (skrotbilden som familjen färdas i kollapsar i en avkrok) mittemot en annan restaurang, en lyxkrog, belönad med en stjärna i Michelin-guiden. Historien är hämtad från en bok av Richard C. Morais och för regin står Lasse Hallström.

Efter knölig startsträcka, den indiska familjen utsätts för rasistiska påhopp, skapas band mellan de två restaurangerna och ljuv musik uppstår bland kastruller, kräftstjärtar, tikka masala och kryddor. Spännande aromer blandas. Kärleken börjar spirar, bland annat mellan de två unga kockarna, på vardera sidan av vägen. Främlingsfientligheten byts ut och vänskap tillträder, och som vi säger, förbrödring över kulturgränserna.

Det är en mycket varm och vacker film; matbilderna, landskapen. När jag sitter där, på Victoria, i den halvfulla salongen, har jag stor lust att plocka fram mobilen och springa fram till duken för att instagramma. Ibland tenderar filmen att bli för sötsliskig men det gör mig ingenting. En feelgood-rulle som får oss besökare att må bra i höstkylan.

Men, vad har hänt med Helen Mirren? Knappt jag känner igen henne längre. Hon börjar mer och mer likna Nicole Kidmans mamma! Måhända att båda går till samma operationsklinik. Sak samma. Filmen ger jag högt betyg, Och det är skådespelarna som drar det stora lasset.

11 oktober 2014

Finland-Grekland

Fotboll. F-gruppen. EM-kval. Rejäl portion med kolhydrater till middagen, i morse tuggade jag i mig en stor tallrik med havregrynsgröt. En bra lördag så här i skymundan. Och medan detta skrivs sänker sig mörkret över Stockholm men mina tankar återfinns på en helt annan plats för tillfället.

Jag säger, Helsingors, Olympiastadion. Snart är det dags för ännu en i raden ångestladdade tillställningar. Talar givetvis om Finlands måstematch i kväll mot ett svårspelat och försvarsinriktat Grekland. Tänk, det är bara 10 år sedan Grekland tog hem EM-titlen. Laget vann överraskande 1-0 (Charisteas, ja ,ni kommer ihåg) mot värdlandet Portugal. En veritabel bomb, den gången. Grekland har inte rosat marknaden direkt efter EM-vinsten. Nej.

Vi bör poängtera att Grekland kvalificerat sig för VM tre gånger (1994, 2010,2014) och i EM-slutspelet har de grekiska filosoferna visat upp sig vid fyra tillfällen. Finland har aldrig deltagit i vare sig till VM- eller EM-slutspel. En sanning som är svår att smälta men så är det. Fotbollen är nationalsport i Grekland men i Finland är den långt nere i källaren. Där har ni lite av förutsättningarna inför kvällens viktiga EM-kvalmatch.

Nu är det upp till bevis. Skall Finland kvalificera sig till sitt första mästerskap i EM krävs det vinst i kväll. Annat än tre poäng vore en skuffelse för det törstande finländka manskapet.  Blir inte lätt men jag sticker ut en kraftig stortå och tror, det måste jag göra, att Mixus lärjumgar vinner med 1-0 (Eremenko på frispark). Jämnt blir det hur som helst, det brukar det bli när de här två lagen möts, förutom 2001(?) när finnarna tvålade till "den hellenska republiken" med osannolika 5-1. Finland har också en torsk med 1-8, från slutet av 70-talet, men den har jag föträngt.

Finlands startelva mot Grekland: Niki Mäenpää; Kari Arkivuo, Niklas Moisander, Joona Toivio, Jarkko Hurme; Alexander Ring, Tim Sparv, Perparim Hetemaj; Roman Eremenko, Riku Riski; Teemu Pukki....Jarkko Hurme?